Flaska lika bra som bröst

Nyttan av amning är starkt överdriven hävdar forskare i Norge. – Kvinnor som inte ammar ska inte ha dåligt samvete, säger professor Sven M Carlsen.

Han tycker därför det är dags att sluta skuldbelägga kvinnor som inte kan eller vill amma.

– Det finns många goda skäl att amma, men omsorg om barnets hälsa hör inte till dem, fortsätter han och vill få stopp på den syn som åtminstone råder i Norge:
– Här jämställs napp­flaskan och bröstmjölks­ersättningen med misshandel.

Sydsvenskan når Sven M Carlsen på hans kontor på Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet, NTNU, i Trondheim. Han baserar sina påståenden på egen forskning och på resultat från ett omfattande amerikansklett forskningsprojekt i Vitryssland.

Den pågående studien omfattar 17 000 mödrar och deras barn. Efter sex och ett halvt år kan forskarna inte påvisa några egentliga skillnader i hälsa mellan barn som fötts upp på flaska och dem som fått bröstet.
– När barnen var ett år fanns det mer allergi bland flaskbarnen och det är odiskutabelt, säger Sven M Carlsen. Men när de blivit sex och ett halvt år gamla var det någon övervikt för allergi bland bröstbarnen.

Sven M Carlsen är noga med att påpeka att hans syn på amning gäller för kvinnor som lever i utvecklade länder.
– I Afrika och Asien har amningen en betydande hälsoeffekt eftersom bröstmjölksersättningen oftast blandas ut i förorenat vatten. Men det är inte rimligt att hålla kvinnor i industriländer som gisslan på grund av ett problem i utvecklingsländerna.

Sven M Carlsen säger att hans egen forskning visar på ett klart samband mellan halten av det manliga könshormonet testosteron och en kvinnas förmåga att amma. Ju högre halt desto svårare har hon att få igång mjölkproduktionen.
– Bland annat har rökare och överviktiga högre testosteronhalter under graviditeten, säger Sven M Carlsen. Det är därför inte direkt kvinnans inställning och vilja att amma som styr om hon också kan amma.

Enligt Sven M Carlsen är hans forskningsresultat om testosteronets betydelse en helt ny kunskap.