English Deutsch Français Español Polski Dansk العربية

Varje bloggare ansvarar själv för innehållet i de rubriker och blogginlägg som länkas till artiklar på Sydsvenskan.sex

text:
a
a
a

V vässar och filar kanterna

Av Erik Magnusson
Publicerad 3 augusti 2009 6.00 | Uppdaterad 3 augusti 2009 16.24

Vänsterpartiet har aldrig suttit i en regering. Genom det rödgröna samarbetet med S och MP hägrar nu ministerposter för Lars Ohly, Alice Åström och kanske ytterligare någon vänsterpartist.

Förebilden är Norge. Där har systerpartiet SV inte bara beträtt finansministerposten, utan styr även över skol-, bistånds-, miljö- och forskningspolitiken.

Så tunga uppgifter får knappast Vänsterpartiet i en svensk regering. Men det potentiella regeringsansvaret har redan fått partiet att modifiera sin framtoning.

Mona Sahlin säger sig ha fått försäkringar om att Lars Ohly tänker medverka till att en rödgrön regering kan föra en aktiv EU-politik och till att grundvalarna för svensk finanspolitik består: utgiftstak, balanskrav, överskottsmål.

Samtidigt har Vänsterpartiet full frihet att ställa krav som de rödgröna alliansbröderna omöjligt kan gå med på: socialisering av banker, förbud mot friskolor, kraftigt höjd inkomstskatt för medel-inkomsttagare.

Därför kan man nu urskilja två riktningar i partiet: en som drar upp riktlinjerna för en framtida regeringspolitik, och en som positionerar Vänsterpartiet i partipolitiken.

Vänsterpartiet då och nu

60-talet
• Brytning med Moskva. Nya partiledaren CH Hermansson fjärmar partiet från stalinismen.
• Nytt partinamn. Förnyelsen fortsätter 1967 med namnbytet från SKP (Sveriges kommunistiska parti) till VPK (Vänsterpartiet kommunisterna).
• Katastrofval. Världen präglas av vänstervåg, men VPK gör 1968 ett katastrofval och får bara 3 procent av rösterna.

70-talet
• Ledarskifte. När Lars Werner blir VPK-ordförande 1975 kyls banden österut ytterligare.
• Ny utbrytning. De sista Moskvatrogna kommunisterna bildar 1977 APK (Arbetarpartiet kommunisterna).

80-talet
• Ohly håller tal vid Kommunistisk ungdoms kongress 1983:
”De socialistiska staterna har i motsats till de imperialistiska ett objektivt intresse av freden. De socialistiska staterna måste rusta för att inte riskera sin egen utplåning”.
• Järnridåns fall. Lars Werner krävs på förklaringar till fjorton år av umgänge med kommunistdiktaturerna i öst.

90-talet
• Nytt partinamn. VPK byter namn till Vänsterpartiet 1991.
• Ledarskifte. Uppbrottet från kommunismen blir mer definitiv när Gudrun Schyman blir partiledare 1993.
• Ny ideologi. Feminismen skrivs in i partiprogrammet 1997 som en bärande ideologi.
• Rekordval. V gör ett kanonval 1998 och får 12 procent av rösterna. V blir ett aktivt stödparti till S-regeringen.

00-talet
• Skatteskandal. Gudrun Schyman avgår efter en skatteskandal 2003 och efterträds av Ulla Hoffman.
• Vägval Vänster. Partiledningen möter intern opposition från en grupp förnyare.
• Ledarskifte. Lars Ohly blir ny partiledare 2004. Kastar först efter en lång intern debatt bort epitetet kommunist.
• Katastrofval. V gör ett rekorddåligt EU-val och erövrar bara 5,7 procent av rösterna.