Dyr slutnota för massvaccinering

Landstingen fasar inför den kostnad och arbetsbörda som höstens massvaccination mot svininfluensan A/H1N1 innebär. Slutnotan beräknas landa på 2–3 miljarder kronor och landstingen vill nu ha bidrag från regeringen.

STOCKHOLM. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) befarar att landstingen kan tvingas skära ner på annan vård för att klara kostnaderna. I de uppskattade 2–3 miljarderna ingår – förutom priset för själva vaccinet – sprutor, spetsar, distribution, kylförvaring och inte minst personalkostnader.

– Det känns inte bra att vi ska stå för allt. Vaccinationerna utgör ett stort samhällsintresse. Vi borde få tillgodoräkna oss den vinst som blir när man minskar antalet sjukskrivningar, säger Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.

I det avtal som skrevs för tre år sedan åtog sig landstingen att stå för hela kostnaden. I dag är dock det ekonomiska läget avsevärt mycket kärvare och Göran Stiernstedt anser att staten bör bidra till finansieringen.

Men regeringen är ovillig att skjuta till extra pengar. Staten har redan betalat för den så kallade pandemigarantin – avtalet med vaccintillverkaren, säger folkhälsominister Maria Larssons pressekreterare Niclas Thorselius.

– Avtalet har kostat staten en del pengar. I dagsläget blir det inget mer.

Det är ännu inte klart om landstingen kommer att ta betalt av patienterna för vaccinationerna, men kostnaden kommer i så fall att bli ungefär 100–150 kronor per dos. Två doser krävs.

Socialstyrelsen har dessutom ändrat sin strategi inför pandemin. Det går inte längre att ta prover och behandla alla som kan ha utsatts för smitta. I stället ska vården koncentrera sig på dem som löper risk att bli allvarligt sjuka. Till riskgrupperna hör personer med kroniska sjukdomar, nedsatt immunförsvar samt gravida och barn under två år.