English Deutsch Français Español Polski Dansk العربية

Varje bloggare ansvarar själv för innehållet i de rubriker och blogginlägg som länkas till artiklar på Sydsvenskan.sex

text:
a
a
a

Leif Pagrotsky var en av personerna som protesterade mot FRA-lagen tidigare under onsdagen. Trots återremitteringen röstade riksdagen igenom signalspaningslagen.Foto: Linda Forsell Scanpix

Protesterna mot FRA-lagen hjälpte inte

Av TT
Publicerad 18 juni 2008 21.25 | Uppdaterad 19 juni 2008 15.30

Efter många turer antog riksdagen den omstridda signalspaningslagen. Kritikerna är inte lugnade trots ändringar i sista minuten.
-Det är direkt stötande, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

STOCKHOLM. Efter många turer antog riksdagen den omstridda signalspaningslagen. Kritikerna är inte lugnade trots ändringar i sista minuten.

– Det är direkt stötande, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

Med röstsiffrorna 143–138 antog riksdagen lagen som ger försvarets radioanstalt (FRA) rätt att spana i all tele- och internettrafik som går i kabel över Sveriges gränser.

Folkpartiets ledamot Birgitta Ohlsson avstod från att rösta.

– Här har vi avlyssning utan brottsmisstanke och det strider mot en av mina grundvärderingar. Jag kunde inte tumma på mitt samvete, sade Ohlsson.

Varför röstade du inte nej?

– Att lägga ner min röst var en medelväg som kunde fungera.

Tanken var att beslutet skulle ha fattats redan i morse. Men förslaget återremitterades till försvarsutskottet för att kompletteras.

Annie Johansson (c) har tidigare kritiserat lagen.

Hur mycket har partipiskan vinit över dig?

– Inte alls. I centerpartiet har vi haft väldigt högt i tak och konstruktiva samtal.

Kompletteringarna innebär bland annat att en ny ”domstolsliknande” nämnd ska ge tillstånd för de sökord som FRA vill använda i sin spaning. Regeringen ska i höst återkomma med närmare föreskrifter om tillståndsprövningen.

De tre oppositionspartierna röstade nej till förslaget. Socialdemokraterna vill dock tillåta signalspaning i kabel, men anser att integritetsskyddet måste stärkas ytterligare.

Anders Karlsson, s-ordförande i försvarsutskottet, sade att lagförslaget som ska beslutas inte alls har förändrats och kallade de senaste dagarnas turer för ”ett skådespel för att blidka folket”.

Så växte lagen fram

December 2003. Försvarsdepartementet förbereder en lagändring som ger Försvarets radioanstalt, FRA, rätt att avlyssna internationella telefonsamtal, e-post och trafik på internet.

Juli 2005. Den socialdemokratiska regeringen föreslår öppet en lagändring kort efter terrordåden i Londons tunnelbana.

November 2005. Allvarliga ingrepp i människors privatliv säger Datainspektionen och sågar regeringens förslag. Allt fler kritiker sluter upp bakom den uppfattningen.

Februari 2006. Efter massiv kritik dras lagförslaget tillbaka för omarbetning. Risken för avlyssning av oskyldiga är för stor, hävdar justitieminister Thomas Bodström.

September 2006. Den borgerliga alliansen vinner valet och får ta över den känsliga frågan.

Januari 2007. Försvarsminister Mikael Odenberg (m) blåser åter liv i frågan.

Men många inom den borgerliga alliansen är tveksamma. För att mildra kritiken föreslås att två nya kontrollfunktioner får i uppgift att se till att de ökade befogenheterna inte missbrukas.

Socialdemokraterna har nu svängt och säger nej. Även remissinstanser som Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Justitiedepartementet, Advokatsamfundet och Säpo är kritiska.

Februari 2007. Lagrådet ger klartecken för lagförslaget men kräver ändringar och kompletteringar

Mars 2007. Den parlamentariska Integritetsskyddskommittén kritiserar den borgerliga och de tidigare socialdemokrati-ska regeringarna för slarv och onödig brådska med att driva igenom integritetskränkande lagar.

Fördelarna beskrivs ofta noga men genomgången av nackdelarna blir schablonartade och substanslösa, menar kommittén.

Maj 2007. De tre oppositionspartierna utnyttjar minoritetsskyddet i lagen och röstar för bordläggning och skjuter därmed upp förslaget ett år.

Juni 2008. Efter omfattande protester och risk för avhopp bland flera borgerliga riksdagsledamöter dras lagförslaget tillbaka och formuleras om, för att röstas igenom redan dagen efter.