Han kämpar för att stoppa byggmetoden

I Västra hamnen renoveras fuktskadade putsfasader för mångmiljonbelopp samtidigt som det byggs nya flerfamiljshus med samma typ av fasader några kilometer bort. Nu kräver ingenjören Peter Vilén att myndigheter, byggbolag och hustillverkare tar sitt ansvar.

MALMÖ. Peter Vilén är Malmöbo och civilingenjör med många år i byggsektorn bakom sig. För femton år sedan lämnade han branschen som nu har väckt hans engagemang igen.

Det var en höstpromenad från Västra hamnen i Malmö till Hammars park i Sibbarp som fick honom att bestämma sig.

I Västra hamnen rev Skanska ned fasaderna på sitt stora flerfamiljshus som byggdes till Bo01-utställningen. Det var försett med tunnputsade cellplastväggar, träreglar och kartonggips som hade blivit så fuktskadat att det krävdes en omfattande renovering.

– När jag sedan kom till Hammars park såg jag hur JM byggde nya bostadsrättshus med samma typ av lättväggar utan luftspalt. En del av husen har till och med kartongklädda gipsskivor som är väldigt fuktkänsliga och fasaden är täckt med en tunn tät puts som kan stänga inne fukt.

Husen från JM har mineralullsskivor istället för cellplast som putsbärare. Men Peter Vilén är lika upprörd ändå.

– Det här är en skräpmetod som aldrig borde ha införts, anser han.

Nu har Peter Vilén startat en kampanj för att försöka stoppa byggmetoden. Han har kontaktat Konsumentverket, JM:s högs­ta ledning, Villaägarnas riksförbund, Mäklarsamfundet, bostatsministern och byggtidskrifter. Fler står på tur.

– Men det är ingen myndighet som riktigt orkar ta tag i det. Konsumentverket kan vara noga med att testa ketchupflaskor, men sådana här investeringar, där familjer skuldsätter sig för livet, släpps igenom. Husköparna blir inte upplysta om vilka riskkonstruktioner de är. Och byggbolagens egenkontroll fungerar inte. Jag har sett bostadsprojekt där dyblöta syllar byggs in i väggarna.

Peter Vilén begär ett större ansvar från byggbolag och småhustillverkare. Han efterlyser ett säkrare, mer robust byggande med långa garantier som skyddar bostadsköparna. Det skulle på sikt leda till mer gedigen byggnation eftersom entreprenörerna annars får stå för renoveringskostnaderna, lyder Peter Viléns resonemang.

Han hänvisar till den färska undersökningen från fackförbundet Byggcheferna som visade att var tredje byggchef tror att den höga stressen innebär att de bygger in problem, till exempel fuktskador, i husen. Och var fjärde chef har inte tid att säkerställa kvaliteten på det de levererar.

Särskilt i väderutsatta områden tycker Peter Vilén att byggmetoderna bör väljas med större omsorg. Helst skulle han se fler varianter av stenhus.

– Vill man använda lättbyggnadsteknik måste man ta bort allt organiskt material. Men det är ändå inte enkelt, nu när den kartongklädda gipsen har tagits bort ser vi hur byggnadsarbetarna istället får skador av de nya glasfiberklädda gipsskivorna, säger Peter Vilén.

Själv bor han i en 1970-talsvilla och ser sig om efter en nybyggd bostadsrätt.

– Tyvärr är nästan allt byggt med sådana här fasader. Fast professionella förvaltare bygger inte så, utan de här husen säljs till snälla okunniga privatpersoner som drabbas av höga reparationskostnader i framtiden. Och det vill man knappast utsätta högt belånade barnfamiljer för, så i slutändan kan det drabba alla skattebetalare, tror Peter Vilén.

JM försvarar sin byggmetod med att den har fungerat bra i tjugo år.

– Det handlar om noggrannhet i genomförandet och om kontroller. Vi anlitar exempelvis externa plåt- och fasadkonsulter som gör noggranna besiktningar av alla fasadarbeten och JM har en egen putsskola för arbetsledare och platschefer. Rätt utförd är JM:s metod för putsade fasader tillförlitlig och hållbar, säger JM:s presschef Tomas Eriksson.