Medan folket ser på fotboll

Om vi hade en ond och folkfientlig riksdag och regering skulle de använda just denna tid av detta år för att driva igenom sina mest obehagliga och impopulära reformer och förändringar.

Skulle regeringen vara så infam att den vill skaffa sig ökade befogenheter att tjuvlyssna på folket så är det nu den skall besluta om det. Vill den försvåra och försämra för arbetslösa och sjukskrivna är det nu som den skall klubba ett sådant förslag. Gör den det inte nu bör den vänta i två år. Varför just två år? För att det är vartannat år som fotbollen dominerar genom VM eller EM och får då vanligen kritiska medborgare att tänka på annat än politik.

Den borgerliga majoriteten i försvarsutskottet måste ha insett detta när den godkänner förslaget om ökade befogenheter att kolla telekommunikation, inklusive mejl, som korsar rikets gränser. Staten och dess hantlangare kommer att få rätt att spionera på i stort sett alla medborgare. Det som borde ha växt till en rasande folkstorm, en orkan av indignation och protest, har inte ens blivit en svag vindpust så här i EM-tider när nationens ära står på spel.

Folkflertalet gitter inte bry sig när överheten skaffar sig mer makt. Här rör det sig om ett nollsummespel: ju mer makt till myndigheter, desto mindre till enskilda individer. Jag kommer själv att sitta och glo på fotboll och då inte alls tänka på att staten hela tiden förstärker sina möjligheter att övervaka oss in i minsta detalj.

Den som har något att invända mot detta får höra att det bara är vid misstanke om grova brott som makthavarna kommer att ta sig dessa friheter och att den som har rent mjöl i påsen inte har något att frukta. Är man emot detta förslag och i det ser ytterligare ett stort steg mot det totala övervakningssamhället misstänks man för att stå på terrorismens sida eller försvara grov brottslighet.

Visst måste staten ha möjlighet att bugga, men då måste det omgärdas med så rigorösa restriktioner att det endast kan ske i extrema undantagsfall och inte som nu snarare verka kunna bli normalfallet. Det räcker inte med att Försvarets radioanstalt, FRA, som utför detta smutsiga hantverk, inrättar ett integritetsskyddsråd. Bara ordet inger känslor av obehag; det låter som något från det gamla Östtyskland. Och vem skall övervaka integriteten hos dem som sitter i detta integritetsskyddsråd?

De flesta av oss kommer antagligen inte att märka dessa nya befogenheter för dem som styr oss. Men det är inget skäl att stillatigande acceptera de nya lagarna för de säger något sorgligt om vårt samhälles utveckling och om politikernas syn på vanligt folk.

Denna nya lag behandlar oss alla som vore vi brottslingar tills vi har bevisat motsatsen. Vi utsätts för en behandling som tidigare var reserverad dem som var konkret misstänkta för konkreta brott. Nu är vi alla i den situationen.

Lagen säger också något om politikernas syn på våra rättigheter varav integritet och rätten till ostörd kommunikation är en. I ett liberalt perspektiv är rättigheter något som vi har och som det är statens uppgift att försvara. Den nya lagen visar att man inte längre tänker så i tongivande politiska kretsar. Där har rättigheter blivit något som staten ger oss och kan ta ifrån oss på ett närmast godtyckligt vis. Staten delar ena dagen ut en rättighet för att nästa dag ta ifrån oss en annan. Om man fortsätter på den vägen har vi snart inga rättigheter alls och det är väl just den situationen som alla politiker egentligen drömmer om. När vi nått dit blir det lätt att styra och ställa över oss.

Politikerna måste vara strålande glada över fotbolls-EM och andra liknande arrangemang. Medan vi tittar på sport hittar de på allsköns otyg för att stärka sin makt och göra livet lite osäkrare för alla oss som inte sitter i några integritetsskyddsråd.

rudbeckwords@telia.com