Elever vill ha stöd på schemat

Många IV-elever tycker inte att de har fått något extra stöd i skolan. Det visar en ny rapport som ger elevernas bild av grundskolan.

MALMÖ. Var femte niondeklassare i Malmö slutar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Kommunen har kämpat för att få upp resultatet till rikssnittet, tio procentenheter högre, men inte lyckats.

– Vi har lite undersökningar om vad som faktiskt ligger bakom den stora andelen, säger skolkommunalrådet Agneta Eriksson (S).

Nu frågar man eleverna själva. Två forskare på Malmö högskola har undersökt hur IV-elever upplevde åren fram till gymnasiet. Av 555 elever som saknade behörighet höstterminen 2008 deltog 296 i en enkät om upplevelsen av grundskolan. 40 elever intervjuades.

Forskningsrapporten visar att mer än hälften, 57 procent, upplever att de inte fick något extra stöd i skolan.

– Det är elevernas upplevelse. Mycket av stödverksamheten är integrerad i den vanliga undervisningen. Det gör kanske att de inte märker den, säger Agneta Eriksson.

Bland dem som har fått stöd skulle två tredjedelar vilja ha mer och gärna på andra tider.

– Läxhjälp och modersmålsundervisning ligger ofta sist på dagen, kanske med en håltimme mellan. Då är eleverna helt slut, säger Margareta Cederberg, doktor i pedagogik och en av forskarna bakom rapporten.

Många av dem som fick stödundervisning skämdes och kände sig misslyckade.

Bland elevernas förslag till hur grundskolan kan förbättras finns idén om schemalagd stödundervisning. Och att det är viktigt med en lärare som förklarar tills eleven förstår och inte ger upp även om det tar lång tid.

– På vissa skolor är det hög andel som behöver extra stöd. Men skolan kan inte skylla på resursbrist. Då får man organisera stödundervisningen på annat sätt. Men många skolor arbetar redan på det sätt som eleverna önskar, säger Agneta Eriksson.

Bland elevernas förklaringar till varför de hade blivit obehöriga till gymnasiet fanns mobbning, dålig skolmotivation, språksvårigheter, dyslexi, skolk och sjukdomar.

Forskarna har sett att de olika faktorerna samverkar. Till exempel har mobbning lett till skolk, som gjort att eleven hamnat efter, blivit mindre studiemotiverad och skolkat mer.

Rapporten kommer att användas som underlag i seminarier med lärare och skolledare.