Mötet med polisen en knäck för självbilden

Ungdomar av utländsk härkomst blir oftare misstänkta och kontrollerade av polisen, menar forskare. "Jag vet inte hur många gånger jag har blivit kollad, mer än tjugo gånger", säger 17-årige Adem från Gullviksborg.

Polisen riktar sina insatser mot unga killar med invandrarbakgrund. Det gör att brott i den gruppen blir mer synliga och att ungdomar av utländsk härkomst oftare misstänks.

Kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki beskriver hur unga killar med utländsk bakgrund kontrolleras ofta, upplever att de blir sämre bemötta och därför beter sig sämre. Vilket leder till att de kontrolleras ännu hårdare. Det skapar motsättningar mellan polisen och olika grupper i samhället.

– I Sverige har vi upptäckt det här fenomenet sent. Det är väl beskrivet i utländsk forskning. Polisens stereotypa tänkande ibland ökar konflikter istället för att lugna ner dem, säger han.

Han har forskat på diskriminering inom rättsväsendet i flera år och har sett att polisen är snabbare med att misstänka personer med utländsk bakgrund. Ett exempel på det är att färre av de misstänkta brotten håller för åtal.

– De är sämre underbyggda. Man behöver inte göra lika mycket för att bli misstänkt, säger Jerzy Sarnecki.

Samtidigt är brottsligheten högre i vissa områden. Vad är hönan och vad är ägget?

– Det är ingen tvekan om att personer med invandrarbakgrund står för en större del av brottsstatistiken. En del av det är ett resultat av diskriminering i rättsväsendet, en del är faktiska skillnader i brottsligheten, som har sin förklaring i sociala förhållanden. Det här är en del i den onda spiralen, säger Jerzy Sarnecki.

Berit Andersson, docent i sociologi, har följt socialarbetare som jobbar tillsammans med rånkommissionen, numera ungdomsroteln, på Malmöpolisen. Hon reagerade på att polisen riktar sina insatser mot ungdomar av utländsk härkomst i särskilda områden.

– Man kartlägger ungdomar i gäng och deras kompisar i områden i Hyllie och Fosie. Det ger förstås en väldig synlighet just där, både i statistiken och hos polisen. Oskyldiga får finna sig i att om de är på en viss plats, vid en viss tid, så åker de med i svepet.

Hon menar att mycket av det som polisen har koll på är mindre brott. Snatteri och småstölder, till exempel, är vanligt bland ungdomar. Men att de som ofta stoppas av polisen får en negativ självbild, som i sig kan leda till utanförskap och fortsatt kriminalitet.

Jerzy Sarnecki gör en liknande analys.

– Generellt så överförs allt fler av samhällets konflikter på polisen. Ett bråk på skolgården kunde tidigare lösas av skolan och föräldrarna. Nu blandas rättsväsendet in på en gång. Man överför problem med barn och unga på polisen, särskilt i invandrartäta förorter, där man inte på samma sätt litar på att föräldrarna kan ta hand om problemen, säger Jerzy Sarnecki.

I samband med att polisen förra året ställde upp fem pojkar i tolvårsåldern mot en vägg i 45 minuter på Möllevången, startade läraren Maria Dahl stödföreningen Merdialog.nu. Efter de senaste polisskandalerna har föreningen tryckt upp flygblad och uppmärksammat unga i Malmö på att de kan vända sig till föreningen ifall de upplever att de har blivit orättvist behandlade av polisen.

– Jag hoppas att de känner att det som sades på filmen gör dem mer trovärdiga, att någon lyssnar. De flesta jag pratar med säger att det inte är någon idé att anmäla polisen, vissa är rädda för att polisen ska göra mer mot dem om de anmäler. Jag har träffat ungdomar som blir helt förändrade av mötet med polisen, det upplevs som djupt förnedrande, säger Maria Dahl.